Kom hem från jobbet, trött och hungrig. Då knackade det på dörren. Utanför står min kompis Bettan med make och en julgåva. Det var inte vad som helst i paketet utan Bettans egenhändigt stöpta ljus! Vilken fin klapp. Bettan tycker nog att jag ska ta del av hennes hantverk då jag själv inte ligger inne med den talangen. Tack för ljusen. De ska få pryda vårt julbord. Duken ni ser på bilden har Fridas (som praktiserade hos oss) mormor vävt. Visst är den fin. Vad mycket händiga människor det finns. Varför fick inte jag en liten del av det?
tisdag 22 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar