Vallmo - Året är 1880 och Carl Fredrik Engblad startar Göteborgs Tapetfabrik. Helt enligt den svenska varianten av Jugend-stilen som råder,utgår många av mönstren från den svenska faunan. Tapeten med de prunkande vallmorna är ett lysande exempel och kommer ur det stora arkivet med originaltapeter som Boråstapeter har i sin ägo.
Bjärka Säby - Konsul Oscar Ekman tar år 1782 över Bjärka-Säby slott, en fantastisk slottsbyggnad belägen i Östergötland. Här uppför sedan familjen Ekman skola,ålderdomshem, sjukstuga och arbetarbostäder.I slottets entrévåning kan man beskåda den här vackra tapeten.
Blomslinga - I och med industrialismens genombrott förändras samhället på många sätt. En skillnad är att vanligt folk nu får tillgång till det som tidigare bara var avsett för borgerligheten. Ett exempel är tapeter, och det är inte ovanligt att man drar på lite extra med pompösa mönster och storslaget formspråk. Blomslingan från Göteborgs Tapetfabrik 1862 är just ett exempel på det.
Lindö Torp - Nära Dansk Olles gård, djupt inne i skogen utanför Göinge, hittar vi den gamla boningen Lindö Torp. Det är tidigt 1800-tal och torpets matsal är vackert dekorerad med den här tapeten.
Fransk barock - En dag får fabrikör Hedenström motta en ovanligt fin gåva. Det är en fantastiskt vacker handtryckt tapet i barockstil som tillvaratagits på en herrgård i Finland. Idag, nästan tvåhundra år senare, plockas tapeten fram ur sina gömmor och får nytt liv.
Säfström - Drottning Lovisa Ulrika dör år 1782. Vad hon förhoppningsvis inte är medveten om då, är att hennes vackra boning Svartsjö slott kommer stå och förfalla under en mycket lång tid framöver. Först hundra år senare rustas det nedgångna slottet upp. Byggnaden görs om till anstalt för tvångsarbetare och fram till 1966 är slottet även en plats för mycket grovt kriminella. Fyrtio år senare försöker man återskapa den stil som slottet hade från början. Bland annat handmålar dekorationsmålaren och konstnären Hanna Säfström tapeter efter gamla förlagor. Denna tapet är ett av hennes fantastiska verk, en nytolkning av det 1700-tal som drottning Lovisa Ulrika var en del av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar